Studieprotokoll
CARDIS (Cardiac ARrest DIgital Support), a web-based support intervention for cardiac arrest survivors: A study protocol.
Abstrakt
Bakgrund
Att överleva plötsligt hjärtstopp leder ofta till långsiktiga kognitiva, emotionella och fysiska konsekvenser. Även om kliniska riktlinjer rekommenderar strukturerad uppföljning efter hjärtstopp, är sådan uppföljning ofta bristfällig eller inkonsekvent. Skräddarsydda digitala insatser är sällsynta men kan bidra till att åtgärda brister i uppföljningsresurser. CARDIS-studien utvärderar effekterna på patientrapporterade utfallsmått av ett samskapat, webbaserat stödprogram utformat för att förbättra välbefinnande, självhantering och återintegrering i vardagen för hjärtstoppsöverlevare.
Metod
CARDIS är en multicenter, parallellgrupps, randomiserad kontrollerad studie som omfattar personer över 18 år som drabbats av hjärtstillestånd. Deltagarna randomiseras 1:1 till intervention eller kontrollgrupp. Båda grupperna får standardvård efter hjärtstillestånd, inklusive ett rutinmässigt uppföljningsbesök med screening och hantering av kognitiv, fysisk och emotionell hälsa, samt en tryckt broschyr. Interventionsgruppen får dessutom tillgång till ett webbaserat självguidat stödprogram i 3 månader. Efter avslutad studie kommer kontrollgrupperna att erbjudas programmet.
Resultat
Primärt utfall är övergripande välbefinnande och hälsa (QWB) efter 3 månader. Sekundära utfall inkluderar självrapporterade kognitiva problem, HRQoL, livstillfredsställelse, symtom på depression och ångest, posttraumatisk stress, trötthet och sömnstörningar. En processutvärdering kommer att utvärdera social selektionsbias, följsamhet och deltagarnas erfarenheter.
Intervjustudie med överlevare om hur de önskar utformning av stödprogram
Cardiac Arrest Survivors’ Perspectives to Inform the CoDesign of a Web-Based Support and Learning Platform: Qualitative Content Analysis
Abstrakt
Bakgrund
Hjärtstoppsöverlevare står ofta inför mångfacetterade utmaningar – kognitiva, emotionella, fysiska och existentiella. Den uppföljande vården är ofta otillräcklig och tillgången till tillförlitlig information och stöd är begränsad.
Metod
Åtta kvinnor och tolv män i åldern 44–80 år intervjuades. Tid sedan hjärtstoppet varierade från 3 månader till 19 år. Hjärtstoppsöverlevarna rekryterades via facebooknätverket: Nätverk för dig som överlevt hjärtstopp och för dina närstående.
Resultat
Tre huvudkategorier framkom:
1 Digital kommunikation och guidad navigering i vården.
2 Digitala möjligheter att stödja återhämtning och tillgodose ouppfyllda behov.
3 Digitala och personliga sätt att skapa trygga sociala sammanhang.
Väsentliga brister i vården efter hjärtstopp framkom, vilket understryker värdet av ett nationellt, tillgängligt och pålitligt webbaserat program som kompletterar befintlig vård. Flexibla format – som korta videor, högläsningsfunktioner och lättförståelig information var viktigt eftersom många beskrev en vardag där de hanterar trötthet och kognitiva svårigheter. En digital plattform identifierades som unikt lämpad för att samla relevant information på ett ställe.